I never told you

Jag klarar inte av när folk är snälla mot mig eller känner sig tacksamma. Pappas kompis är här och ville prata med mig. Han tackade för att han fått ta tid från mig och pappa när han gått igenom en jobbig grej och behövde pappas hjälp. Fick ett presentkort och en massa tack. Blev såklart jätterörd när han sa det. Klarar inte av att veta att andra mår dåligt heller.

Har varit bajsbakis idag och inte sovit särskilt mycket, så har stängt in mig på rummet med deppmode-listan i hörlurarna. Håller på och laddar ner Colombiana som jag ska kolla på tills jag somnar. Det suger dock att vara ensam. Men skönt ibland. Och det suger att jag inte har nåt godis hemma.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0