Du frågade vem som förstört mig och jag gav dig inget svar


Bland duntäcken, mjuka kuddar, i ett mörkt rum. I din varma famn, djupa andetag.
"Jag älskar dig"
"Nej" Hur skulle du kunna, jag är alldeles för paranoid, för skadad, för tråkig, för ful, hur skulle någon någonsin kunna älska någon som mig? Jag kommer aldrig förtjäna dig.
"Vadå nej?"
"Nej, det gör du inte" Om du gör det är du sjuk, inte lika som mig, men du är sjuk. Det går inte. Ingen kan.
"Jag älskar dig" Tystnad. "Älskar du mig?"
"Nej" Men jag önskar att jag kunde.



/typhalvrandomjagskrevihopbara...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0